...känner inga gränser just nu. Först blev jag så glad igår, röntgenbeskedet var bra och jag har inga konstigheter när det gäller hjärna & blodkärl. Pulserandet är alltså tinnitus som beror på ensidig (än så länge) otoskleros. Ringde Öronmottagningen idag för att komma vidare, jag känner ju att jag behöver hjälp med det här och som det har låtit innan så fanns det ju alternativ för att behandla och iaf underlätta en del. Men idag när jag ringde så fick jag beskedet att alla ev. åtgärder ligger MINST 6 månader framåt i tiden - en kallelse till ny hörselkontroll kommer snart och den kommer äga rum till våren då. Ang. tinnitusen så "får jag se till att ha de lugnt omkring mig, få mkt vila, slappna av, och ta den tid för mig själv som jag behöver." ÄR DET ETT JÄVLA SKÄMT !? Som jag har gråtit sen jag la på luren. Det känns verkligen som att jag kommer lyckas med det framöver när jag ska börja jobba heltid i ett högpresterande team och brottas med vardag all övrig tid....Eller inte då. Det kommer att kännas lättare med tiden, men just nu känns det mesta gå i svart.

Att jag skriver "högpresterande team" är för att jag ju varit i Åre med jobbet och verksamhetsutvecklingsplanerat i 2 dagar och efter de dagarna och under konsultens piska ska vi nu inleda ett arbete som kommer kosta krafter !! Det kommer säkert bli jättebra, men shit vad det krävs mkt jobb - och för mig som kommer in med värsta praktikantkänslan blir det bli en riktig utmaning. Det verkar jätteroligt och framförallt väldigt lärorikt att köra ett sånt här race, helt klart ! Men det som oroar mig är att jag knappt pallade med de här 2 dagarna. Och då var vi ändå på Holiday Club, bara vi 10 på min avdelning, vi hade fin konferenslokal, många små korta breaks för att piggna till, jättegod mat och ingen vardagsfeeling alls. Hotellrummen var fina och för mig var det ofantligt lyxigt att få rå mig själv, sova och slappna av när vi hade avslutat första dagens jobb. Men att lyssna koncentrerat, tänka och diskutera är så svårt när det enda man hör är ett frasigt pulserande ljud. Jag blev så trött. Vansinnigt trött.

Fick iaf till en telefontid med läkaren som kollat på mina röntgenbilder, men inte förrän i januari. 3 dagar innan jag börjar jobba. Jippi. Ska undersöka möjligheterna att använda jobbets sjukvårdsförsäkring och kanske få hjälp den vägen.

Nu ska jag ta tag i det hem som stått still ett par dagar. Blir nog en tröst-kaffe oxå. Fan Fan Fan. // H

 

Erika

21 december 2012 10:26

Men uscha! Lättare sagt än gjort att ha det lugnt och tyst omkring sig med små barn i huset. Du kanske kan pröva öronproppar? Det tar kanske bort det värsta oljudet utifrån. :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jaha...   Det har gått ett år sedan jag bloggade sist. Mkt har hänt. Min utbildning är inne på sista terminen, stora grabben går i 3an, den lille gör sista förskoleåret innan han också går upp och blir skolbarn. Mannen jobbar och tränar, jagar äl...

        Och VAB. Den lille har sån hemsk hosta på nätter och förmiddagar så det blir inte mkt sovet och det tar lång tid för honom att komma igång med dagen. Imorgon hoppas jag att vi kan ta oss iväg för det är aningens frustrerande att gå he...

          Termin 2 är igång och förutom ett par pluggveckor hemma har jag hunnit avverka 2 veckor på min praktikplats. Är på psykiatrin och jag lär mig massor. Rätt så slitigt men ändå roligt. En trevlig arbetsplats och det finns massor att...

  ...Fru Berg ! Otroligt lycklig dessutom !   Bröllopet blev verkligen bra. Vädret, gästerna, lokalen, maten, underhållningen. ALLT stämde och blev helt otroligt bra. Vi kunde verkligen inte önska oss mer. Alla vänner som ställde upp och hjälpt...